söndag, maj 13
inlägg hundrafemtio.
Det är fucking asjobbigt att vara feminist men känna sig helt maktlös. Världen är helt åt helvete och jag vet inte vart jag ska börja för att försöka göra någonting alls bara lite bättre. När kommer min revolution egentligen?
lördag, maj 5
inlägg hundrafyrtionio.
Stressad. Inga pengar. Hela sommaren gick upp i rök när jag inte kom in på min himla högskolesommarkurs och därmed miste halva sommarens kapital. Sedan påminde någon mig om att i maj månad får man bara halva studiestödet och jag kände mest för att lägga mig ned och grina. Så nu måste jag jobba varje jävla gång de ringer från förskolan. Vilket är nästan aldrig.
Och....
- Min mage har totalhavererat.
- Jag misstänker mig blivit "relationsfet". Jag som byggt upp hela min självbild kring att vara ett smalt självhatande mongo. Vad nu liksom???????
- Känner mig så jävla obildad och efterbliven att jag typ vill lägga mig ned och dö ibland. Folk som droppar filosofer, positioner av länder (aka geografi), populär kulturella referenser, och jag typ "jaaaaa... alltså jag gillar verkligen bok X. Neeej... jag har nog inte fattat symboliken, FÖR JAG HAR ASPERGER!!!!!!!".
- Jag har 95 kr/dag att leva på fram tills den tjugofemte. Det hade verkligen inte varit något problem om jag inte rökte och gillade öl så mycket. Eller hade mat hemma. Nåväl.
- KÄNNER ATT JAG TAPPAT STILEN. Seriöst, det här är så jävla fåfängt och töntigt men jag kan verkligen sitta och gräma mig över att jag inte har koll på VAD SOM ÄR COOLT ATT HA PÅ SIG. På gymnasiet var det liksom oundvikligt för att man tvingades spendera sin tid i samma korridorer som alla andra kids och på så vis så fick man någon slags övergripande helhetsförståelse. Men nu?? No idea.
- Känner mig stel och osexig som en totempåle.
Och....
- Min mage har totalhavererat.
- Jag misstänker mig blivit "relationsfet". Jag som byggt upp hela min självbild kring att vara ett smalt självhatande mongo. Vad nu liksom???????
- Känner mig så jävla obildad och efterbliven att jag typ vill lägga mig ned och dö ibland. Folk som droppar filosofer, positioner av länder (aka geografi), populär kulturella referenser, och jag typ "jaaaaa... alltså jag gillar verkligen bok X. Neeej... jag har nog inte fattat symboliken, FÖR JAG HAR ASPERGER!!!!!!!".
- Jag har 95 kr/dag att leva på fram tills den tjugofemte. Det hade verkligen inte varit något problem om jag inte rökte och gillade öl så mycket. Eller hade mat hemma. Nåväl.
- KÄNNER ATT JAG TAPPAT STILEN. Seriöst, det här är så jävla fåfängt och töntigt men jag kan verkligen sitta och gräma mig över att jag inte har koll på VAD SOM ÄR COOLT ATT HA PÅ SIG. På gymnasiet var det liksom oundvikligt för att man tvingades spendera sin tid i samma korridorer som alla andra kids och på så vis så fick man någon slags övergripande helhetsförståelse. Men nu?? No idea.
- Känner mig stel och osexig som en totempåle.
onsdag, februari 8
inlägg hundrafyrtiosju.
Listan med saker som provocerar:
De som argumenterar mot kommunism/socialism utifrån dessa två huvudargument: "Men vaddå?! Tycker du att en städare och läkare ska ha samma lön?" och "Stalin dödade faktiskt fler människor än Hitler!" (OBS OBS, detta är alltså det yttersta beviset för att kommunism/socialism är ekvivalent med massmord och ondska).
Meningen "Jag är inte rasist, men (...)" följt av en grov generalisering av invandrare. I samma kategori finner vi även "Alltså, jag är inte rasist, jag har en kompis som är invandrare, men (...)".
Kvinnor (kvinnor i synnerhet) som konsekvent vägrar att kalla sig feminister pga av att ordet har en "negativ klang".
Machokultur.
Pseudo-djup. Människor som försöker åberopa någon slags seriositet trots att de inte har en aning om vad de pratar om. Praktexempel: gymnasieeleven eller komvux-studenten som läst filosofi A och B och universitetsstudenten som hela tiden vill briljera genom att referera till obskyr litteratur som allt som oftast saknar någon som helst relevans.
Den påtvingande musiknörden. Att bygga en mörk koja av cd- eller LP-skivor är var mans (musiknörden är i regel en man) val. Men ska sanningen fram kräver det ett visst mått av asperger för att kunna uppskatta saker så som "ljudbilden" i musik. Den påtvingande musiknörden är alltså en man som aktivt lyssnar på musik och använder sig utav extremt genre-bestämda termer för att beskriva denna tidigare nämnda "ljudbild", som sedan frustreras av att dennes referenspunkter, för att förklara ljud X, för dig är okända. Musiknörden är tröttsamt pretto men har av någon oförklarlig anledning kommit att accepteras. I relation till musiknörden kan man ställa boknörden. Boknörden är inte häftig och detsamma gäller musiknörden.
Vita Kränkta Män. Män som läser Pär Ströms blogg och tycker att "han ändå har en poäng". Statsfeminismen har ju trots allt gått för långt om man ska tro t ex Moderat Mänen. Vita Kränkta Män återfinns i alla samhällsgrupper, i vitt skilda situationer. T ex är det extra känsligt om att prata om patriarkala strukturer med den Vita Kränkta Mannen. Han älskar ju trots allt kvinnan. Bröst är mumma.
"Marknaden kommer reglera sig själv". Var är beviset? Motbevis: (bl a.) finanskrisen 2008.
Att privatiseringar, i vilken form de än handlar om (skola, sjukvård, bostäder osv) av den inbitne liberalen får presenteras som en fråga om valfrihet. Att tala om följderna av en privatiserad utbildning där skattemedel finansierar bolagsvinster blir helt omöjligt då detta i grund och botten blir synonymt med att vara för statligt ägande och i förlängningen tvång, kommunism och gråa betongbyggnader.
Liberala feminister. "Feminister" som driver frågan om att rika, privilegade kvinnor ur övre medelklassen ska ha samma förutsättningar som rika, privilegade män. Denna fråga kanaliseras framför allt i frågan om att lika många kvinnor som män ska sitta i bolagsstyrelser.
De som argumenterar mot kommunism/socialism utifrån dessa två huvudargument: "Men vaddå?! Tycker du att en städare och läkare ska ha samma lön?" och "Stalin dödade faktiskt fler människor än Hitler!" (OBS OBS, detta är alltså det yttersta beviset för att kommunism/socialism är ekvivalent med massmord och ondska).
Meningen "Jag är inte rasist, men (...)" följt av en grov generalisering av invandrare. I samma kategori finner vi även "Alltså, jag är inte rasist, jag har en kompis som är invandrare, men (...)".
Kvinnor (kvinnor i synnerhet) som konsekvent vägrar att kalla sig feminister pga av att ordet har en "negativ klang".
Machokultur.
Pseudo-djup. Människor som försöker åberopa någon slags seriositet trots att de inte har en aning om vad de pratar om. Praktexempel: gymnasieeleven eller komvux-studenten som läst filosofi A och B och universitetsstudenten som hela tiden vill briljera genom att referera till obskyr litteratur som allt som oftast saknar någon som helst relevans.
Den påtvingande musiknörden. Att bygga en mörk koja av cd- eller LP-skivor är var mans (musiknörden är i regel en man) val. Men ska sanningen fram kräver det ett visst mått av asperger för att kunna uppskatta saker så som "ljudbilden" i musik. Den påtvingande musiknörden är alltså en man som aktivt lyssnar på musik och använder sig utav extremt genre-bestämda termer för att beskriva denna tidigare nämnda "ljudbild", som sedan frustreras av att dennes referenspunkter, för att förklara ljud X, för dig är okända. Musiknörden är tröttsamt pretto men har av någon oförklarlig anledning kommit att accepteras. I relation till musiknörden kan man ställa boknörden. Boknörden är inte häftig och detsamma gäller musiknörden.
Vita Kränkta Män. Män som läser Pär Ströms blogg och tycker att "han ändå har en poäng". Statsfeminismen har ju trots allt gått för långt om man ska tro t ex Moderat Mänen. Vita Kränkta Män återfinns i alla samhällsgrupper, i vitt skilda situationer. T ex är det extra känsligt om att prata om patriarkala strukturer med den Vita Kränkta Mannen. Han älskar ju trots allt kvinnan. Bröst är mumma.
"Marknaden kommer reglera sig själv". Var är beviset? Motbevis: (bl a.) finanskrisen 2008.
Att privatiseringar, i vilken form de än handlar om (skola, sjukvård, bostäder osv) av den inbitne liberalen får presenteras som en fråga om valfrihet. Att tala om följderna av en privatiserad utbildning där skattemedel finansierar bolagsvinster blir helt omöjligt då detta i grund och botten blir synonymt med att vara för statligt ägande och i förlängningen tvång, kommunism och gråa betongbyggnader.
Liberala feminister. "Feminister" som driver frågan om att rika, privilegade kvinnor ur övre medelklassen ska ha samma förutsättningar som rika, privilegade män. Denna fråga kanaliseras framför allt i frågan om att lika många kvinnor som män ska sitta i bolagsstyrelser.
söndag, januari 8
inlägg hundrafyrtiosex.
Amandas typ teriyakisås
1/2 dl japansk soja
3 msk strösocker
1 tsk ättika
1 tsk malen ingefära
1 msk potatismjöl
lite svartpeppar
Släng i allt i en kastrull och koka ihop tills det tjocknat till önskvärd konsistens (glöm inte vispa så det inte bränner fast!) och pensla på lax- eller kycklingfiléer som du stoppar i ugnen och strör lite sesamfrö på, eller häll den direkt över din favoritwok och låt puttra ihop direkt i stekpannan. Godare och framförallt billigare än all skitsås du kan köpa på burk från den orientaliska hyllan på ICA. Puss!
1/2 dl japansk soja
3 msk strösocker
1 tsk ättika
1 tsk malen ingefära
1 msk potatismjöl
lite svartpeppar
Släng i allt i en kastrull och koka ihop tills det tjocknat till önskvärd konsistens (glöm inte vispa så det inte bränner fast!) och pensla på lax- eller kycklingfiléer som du stoppar i ugnen och strör lite sesamfrö på, eller häll den direkt över din favoritwok och låt puttra ihop direkt i stekpannan. Godare och framförallt billigare än all skitsås du kan köpa på burk från den orientaliska hyllan på ICA. Puss!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)