inlägg hundrafyrtiosju.

Listan med saker som provocerar:

De som argumenterar mot kommunism/socialism utifrån dessa två huvudargument: "Men vaddå?! Tycker du att en städare och läkare ska ha samma lön?" och "Stalin dödade faktiskt fler människor än Hitler!" (OBS OBS, detta är alltså det yttersta beviset för att kommunism/socialism är ekvivalent med massmord och ondska).

Meningen "Jag är inte rasist, men (...)" följt av en grov generalisering av invandrare. I samma kategori finner vi även "Alltså, jag är inte rasist, jag har en kompis som är invandrare, men (...)".

Kvinnor (kvinnor i synnerhet) som konsekvent vägrar att kalla sig feminister pga av att ordet har en "negativ klang".

Machokultur.

Pseudo-djup. Människor som försöker åberopa någon slags seriositet trots att de inte har en aning om vad de pratar om. Praktexempel: gymnasieeleven eller komvux-studenten som läst filosofi A och B och universitetsstudenten som hela tiden vill briljera genom att referera till obskyr litteratur som allt som oftast saknar någon som helst relevans.

Den påtvingande musiknörden. Att bygga en mörk koja av cd- eller LP-skivor är var mans (musiknörden är i regel en man) val. Men ska sanningen fram kräver det ett visst mått av asperger för att kunna uppskatta saker så som "ljudbilden" i musik.  Den påtvingande musiknörden är alltså en man som aktivt lyssnar på musik och använder sig utav extremt genre-bestämda termer för att beskriva denna tidigare nämnda "ljudbild", som sedan frustreras av att dennes referenspunkter, för att förklara ljud X, för dig är okända. Musiknörden är tröttsamt pretto men har av någon oförklarlig anledning kommit att accepteras. I relation till musiknörden kan man ställa boknörden. Boknörden är inte häftig och detsamma gäller musiknörden. 

Vita Kränkta Män. Män som läser Pär Ströms blogg och tycker att "han ändå har en poäng". Statsfeminismen har ju trots allt gått för långt om man ska tro t ex Moderat Mänen. Vita Kränkta Män återfinns i alla samhällsgrupper, i vitt skilda situationer. T ex är det extra känsligt om att prata om patriarkala strukturer med den Vita Kränkta Mannen. Han älskar ju trots allt kvinnan. Bröst är mumma.

"Marknaden kommer reglera sig själv". Var är beviset? Motbevis: (bl a.) finanskrisen 2008.

Att privatiseringar, i vilken form de än handlar om (skola, sjukvård, bostäder osv) av den inbitne liberalen får presenteras som en fråga om valfrihet. Att tala om följderna av en privatiserad utbildning där skattemedel finansierar bolagsvinster blir helt omöjligt då detta i grund och botten blir synonymt med att vara för statligt ägande och i förlängningen tvång, kommunism och gråa betongbyggnader.

Liberala feminister. "Feminister" som driver frågan om att rika, privilegade kvinnor ur  övre medelklassen ska ha samma förutsättningar som rika, privilegade män. Denna fråga kanaliseras framför allt i frågan om att lika många kvinnor som män ska sitta i bolagsstyrelser.