tisdag, mars 15

inlägg sjuttioett.

Varför ter sig skolgången som om den vore oändlig, för oss arma strökursande humanoriastudenter? Alltid förbereda sig inför tentamen, alltid söka nya kurser till sommaren och till hösten, välja rätt, göra rätt. Planera och strukturera och ha ett mål. Ibland önskar jag att jag aldrig hade läst James Joyce och grinat för att det är så överväldigande vackert, utan istället hade gått natur/natur på gymnasiet med toppbetyg och sedan påbörja mina fem år på KTH och sedan blivit civilingenjör och arbeta alldeles för mycket, tjäna massvis med pengar, försumma mina barn, ha ergonomiska skor, leva på Finus frysmat och dö av hjärtsnörp alldeles för ung.

Mitt mål: Masterexamen i litteraturvetenskap med allmän/svensk inriktning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar